Överenskommelsen

 

Den nationella Överenskommelsen är samverkan mellan regeringen, Sveriges kommuner och landsting, idéburna organisationer (civilsamhället) och i förekommande fall med näringslivet. Syftet är att stärka de idéburna som röstbärare och öka mångfalden av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvård, omsorg samt inom en rad andra områden inom kommunen.

Video om Överenskommelsen

Den nationella överenskommelsen inom integrationsorådetEtt stort antal idéburna organisationer med verksamheter inom integrationsområdet har deltagit i dialogen inför Överenskommelsen inom Integrationsområdet. Gemensamma syften och utgångspunkter är att som oberoende och självständiga aktörer bidra med kompetens och erfarenhet till nyanländas etablering och integration på ett mer effektivt sätt. 

Överenskommelsen handlar om ”spelregler” och grundvärderingar för samarbetet mellan parterna, en gemensam avsiktsförklaring. Den ska:

 stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare

 utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälsosjukvård och omsorg

 förbättra och utveckla möjligheterna för en god samverkan

En vision utan handling är bara ljuva drömmar.

Handling utan vision är bara tidsfördriv.

En vision med handling kan förändra världen!

Nelson Mandela

 

Civila samhället/ideella sektorn innefattar sammanslutningar där människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen dvs. social ekonomi, folkrörelser, föreningsliv, idéburna organisationer, kooperativ mm. De är skilda från staten, näringslivet och det enskilda hushållet. 

Genom en Överenskommelse i Nordanstig vill vi öka samverkan kring utvecklingen av kommunen och ta vara på den fackkunskap och idérikedom som många kommuninnevånare har. Nordanstigs Föreningsråd driver ett projekt tillsammans med Nordanstigs kommun och Nordanstigs Företagarförening. 

Syftet är att göra en lokal Överenskommelse mellan Nordanstigs kommun, enskilda föreningar och enskilda företag på liknande sätt som Överenskommelsen kom till mellan regeringen, idéburna organisationer och Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2008, efter en dialog med ett 90-tal inbjudna organisationer.

Det civila samhället i Nordanstigs berör i väldigt hög grad de mål som vision 2020 har satt:

  • I Nordanstig kan du skapa det liv du vill. Här finns valfrihet, närhet till natur och människor, fantastiska möjligheter till aktiv fritid och ett rikt kulturliv.
  • Nordanstigsandan ger tillväxt och gör att företagande, skola, omsorg och föreningsliv ständigt utvecklas och blommar.
  • Attraktiv boendemiljö finns mitt i den vackra naturen, från kust till berg som vårdas ömt för framtida generationer

Kommunfullmäktiges mål för 2017

I de åtgärder som behövs för att förverklig visionen framträder civilsamhällets roll tydligt:

  • Arbeta aktivt för att skapa attraktiva boendemiljöer.
  • Värna miljömedvetet tänkande.
  • Identifiera framtida förändringar i omvärlden som Nordanstig ska vara bra på att möta.
  • Ta tillvara engagemang och idéer som finns hos våra medborgare.
  • Förenkla samverkan som främjar kreativitet och entreprenörskap
  • Möjliggöra skapande av forum och mötesplatser för ett rikt kultur- och föreningsliv
  • Sträva efter goda kommunikationer och modern teknik som minskar avstånd - möt världen vid köksbordet
  • Vi vill förankra visionsarbetet och detta gör vi genom en öppen diskussion med våra medborgare. Dialogen förs på olika sätt, exempelvis genom öppna möten, webbdialog mm. På det sättet tror vi att kommuninvånarna känner ökad delaktighet i kommunens framtid

Vad är nyttan med en Överenskommelse:

  • Allt fler medborgare i västvärlden vill att politikområdet förändras mot mer samverkan, nätverk och förhandlingar, för att olika delar av samhället ska kunna mötas och styra tillsammans istället för en central politisk styrning.
  • Överenskommelsen är ett sätt att möta nya utmaningarna och att utveckla det jämlika samtalet där medborgare ses som aktiva deltagare i samhällslivet med en förmåga att vara delaktiga i både idé- och utförarstadier.
  • Ett sätt att ta vara på den fackkunskap och idérikedom som många kommuninnevånare har. Förutsättningen är tillit, dialog, en ömsesidig respekt och uppskattaning av varandra.
  • Nordanstigs kommun samverkar redan i dag med idéburna organisationer och företag inom många områden. Dessa samarbeten behöver i många fall utvecklas och göras tydligare. Exempel på samarbeten är: skola, kultur, vård & omsorg, sociala företag, ungdomsverksamhet, fiberutbyggnad, läxhjälp, volontäruppdrag, idrottsverksamhet, aktiviteter för äldre, drift och skötsel av samlingslokaler, lokala utvecklingsgrupper, upplevelseturism mm.
  • Ger klokare beslut genom att vi tar vara på och utvecklar den kunskap och erfarenhet som vi har tillsammans: politiker, tjänstemän, företagare, föreningar, barn och ungdomar samt privatpersoner om kommunens olika delar.
  • Bidrar till att allt fler känner ett ansvar för och delaktighet i kommunens utveckling.
  • Ger en ökad effektivitet i samhällets styrning.
  • Ökar tilltron till vår demokrati
  • Förenklar och effektiviserar genomförande och uppföljning av kommunens beslut.
  • Inspirerar till engagemang och tankar kring nya samarbetsformer och möjligheter.
  • Civilsamhället kan betyda en mer i de stora samhällsutmaningar som Sverige och nordanstig står inför: Flyktingsituationen, en åldrande befolkning, ett växande utanförskap och en stor arbetslöshet bland unga. Många av dessa utmaningar går inte att lösa inom det traditionella systemet, där den offentliga sektorn har i stort sett hela ansvaret för välfärden. För att få hållbara lösningar måste alla delar och sektorer av samhället hjälpas åt.

CivSam beskriver civilsamhällets roll med denna figur

I många länder har denna insikt gjort att man har börjat samverka på nya sätt, till exempel mellan offentlig och idéburen sektor. På allt fler håll har man insett vikten av att ta tillvara den enorma potential som finns i idéburen sektor, att organisationer och föreningar i denna sektor kan bli en del av lösningen. Överenskommelser är exempel på ett nytt sätt att samverka över sektorsgränserna.

Dialog för hållbara lösningar

Vad är en bra dialog?

En väl fungerande dialog är när vi lyssnar så djupt till varandra att det påverkar våra insikter och vårt handlande.            

En god dialog:

  • Utvecklar relationer mellan medborgarna
  • Ger klokare beslut genom att vi tar vara på och utvecklar den kunskap och erfarenhet som vi besitter tillsamans om kommunens olika delar: politiker, tjänstemän, företagare, föreningar, barn och ungdomar, samt privatpersoner
  • Bidrar till att allt fler känner ansvar för och delaktighet i kommunens utveckling
  • Ökar förståelsen kring våra särskilda intressen och behov samt vad vi har gemensamt och på vilket sätt vi behöver varandra och kan samveka
  • Ger ökad effektivitet i samhällets styrning
  • Ökar legitimiteten för representativa demokratin
  • Förenklar och effektiviserar genomförande och uppföljning av kommunens beslut

 

Överenskommelser är en avsiktsförklaringar mellan offentliga och idéburna aktörer. Målet är att tillsammans hitta långsiktigt hållbara lösningar på samhällsutmaningar, bland annat genom att främja de idéburna organisationernas roll som röstbärare och utförare inom samhällsutvecklingen.

Överenskommelser baseras på dialogprocesser där parterna kommer överens om villkoren för samverkan i överenskommelsen. I Sverige finns överenskommelser på nationell, regional och lokal nivå.

Nedan hittar du många rapporter och utredningar om idéburen offentlig samverkan samt om den idéburna sektorns roll i samhället:

Den Europeiska koden
År 2009 tog Europarådets INGO-konferens (konferensen för internationella icke-statliga organisationer) fram ”Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen”. I denna skrift ges exempel på hur medborgare genom engagemang i idéburna organisationer kan delta i den politiska beslutsprocessen.
Pdf: Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen

Palett för ett stärkt civilsamhälle
Hur kan det civila samhällets roll i demokratin stärkas? Vad kan underlätta för organisationer att driva verksamhet? Dessa frågor fick Dan Ericsson i uppgift av regeringen att besvara i denna utredning.
Pdf: Palett för ett stärkt civilsamhälle

Samla kraft
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram vägledningen Samla kraft, som beskriver hur kommuner och civilsamhället kan samverka kring insatser för nyanlända.
Pdf: Samla kraft

Villkor för ideella föreningar och trossamfund
Denna rapport (utgiven av MUCF) ger en bred belysning av villkoren för ideella föreningar och trossamfund. Bland annat ges en bild av föreningarnas dialoger och relationer till offentliga aktörer på kommunal, regional och statlig nivå och organisationernas ekonomiska förutsättningar.
Pdf: Villkor för ideella föreningar och trossamfund

Fem år med Överenskommelsen
I denna rapport sammanfattas de fem första åren med den nationella överenskommelsen på det sociala området.
Pdf: Fem år med Överenskommelsen

MILSA – forskningsbaserad stödplattform för migration och hälsa
MILSA är ett delprojekt inom Partnerskap Skåne. Utgångspunkten för arbetet inom MILSA är att hälsa är en förutsättning för nyanlända flyktingars möjligheter till delaktighet och etablering i samhället. I denna forskningsrapport kan du läsa mer om MILSA.
Pdf: MILSA – stödplattform för migration och hälsa – Grunden läggs

Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer
KAIROS är ett forskningsprojekt med fokus på hållbarhetens sociala dimension. Utgångspunkten för projektet är det sätt på vilket globalisering, migration och urbanisering präglar vår samtid och ställer nya krav på delaktighet och medskapande. I projektets huvudrapport kan du läsa mer.
Pdf: Kairos huvudrapport

 

VERKTYG FÖR ATT FYLLA ÖVERENSKOMMELSEN MED INNEHÅLL

1. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) – vilka möjligheter erbjuder EU-rätten?

De partnerskap som växer fram innebär att kommuner eller regioner tecknar överenskommelser, partnerskap, där den idéburna organisationen driver verksamheter som kommunen delvis finansierar.


I denna rapport (som tagits fram av Forum – Idéburna organisationer med social inriktning) belyses EU-rättsliga aspekter Det finns helt klart utrymme enligt EU-rätten att ingå partnerskapsavtal i de fall som de idéburna organisationerna efterlyser, det vill säga när det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda.
Pdf: Idéburet offentligt partnerskap – vilka möjligheter erbjuder EU-rätten?

Film om IOP

Artikel om IOP och integration 

En viktig skillnad mellan en upphandling och ett partnerskap är att initiativet i partnerskapet kommer från den idéburna organisationen. De ser ett behov eller samhällsproblem och de har ett förslag till lösning 

– Partnerskapen behövs för att det offentliga inte klarar att lösa alla samhällsutmaningar. Det går inte alltid att köpa in de tjänster som de idéburna erbjuder. Traditionellt har folkrörelserna erbjudit mervärdesinsatser och har ett ”know-how” som saknas på marknaden, säger Amir Daneshpip.

I dag finns mer än 60 IOP:er igång runt landet och Eva Ternegren, som är medarbetare på Coompanion i Göteborg, en rådgivare för dem som vill starta kooperativa företag, ser IOP som en växande möjlighet. Nu behöver kommunerna få mer kunskap och bli mindre rädda för att bryta mot EU:s regler för att satsa mer på partnerskap.

– Ett IOP är ingen beställning av en vara eller tjänst som man på förhand vet vad det är och lägger anbud på. Ett IOP kan uppstå när en idéburen organisation har hittat ett behov eller ett problem som man har en lösning på och där det offentliga ser att det behöver lösas, säger Eva Ternegren.

I den situationen är det smart att ingå ett partnerskap, menar hon. Då går det offentliga in med medel, lokaler och kanske arbetskraft och det idéburna med sin specifika kompetens.

Med partnerskapet skapas en ny relation mellan den idéburna organisationen och det offentliga. Det är inte längre fråga om beställare och utförare, det är mer av samskapande mellan jämbördiga parter.

I större IOP:er är det vanligt att representanter från båda parter sitter tillsammans i styrgrupper.

 

2. Sakråd ny metod för att inhämta kunskaper från civilsamhället

Regeringen har infört en ny arbetsmetod, kallad sakråd, för att på ett systematiskt sätt ta vara på civilsamhällets expertis i olika sakfrågor. Sakråd kompletterar andra former av samråd och ökar kvaliteten i regeringens underlag.

Syftet med sakråd är  att höja kvaliteten i regeringens underlag genom att fördjupa och bredda kunskap och perspektiv i frågor där det civila samhällets organisationer har viktiga bidrag att ge. Sakråd initieras av Regeringskansliet. Metoden är flexibel och kan användas i olika omfattning och i alla typer av frågor inom Regeringskansliet, t.ex. för en tidig dialog eller när det finns behov av snabb kunskapsinhämtning. Vid behov kan även andra aktörer än det civila samhället bjudas in att delta.

Principer till grund för sakråd

Metoden sakråd utgår från de sex principer som är grunden för regeringens politik för det civila samhället: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald. 

Brett användande av sakråd

Sakråd börjar nu användas brett inom Regeringskansliet. Först ut är ett sakråd arrangerat av EU- och handelsminister Ann Linde. Sakrådet kallas EU-sakråd och handlar om Europeiska kommissionens förslag till tjänstepaket och åtgärder på tjänsteområdet. Inbjudna är företrädare för arbetsmarknadens parter, intresseorganisationer och berörd myndighet.

- Sakråden är en viktig del av regeringens arbete för att stärka samrådsformerna och öka delaktigheten i EU-arbetet, säger Oscar Stenström, statssekreterare hos EU- och handelsminister Ann Linde.